Jag säger bara usch och fy ve och fasa! Titta vad jag hade på besök idag precis utanför altanen på baksidan!
Var på väg ut barfota för att plocka lite blomster och där låg den, bara tur jag inte klev rakt på!
Någon som hört talas om det här med ormfobi så kan jag meddela att jag lider av svår sådan:(
Därför tänker jag också börja med att varna för att det i det här inlägget är en bild på en orm, så ingen kastar datorn i golvet eller så, det kan jag nämligen själv göra om det bara dyker upp en bil på en orm!
Idag var jag själv hemma och Elliot, mitt 1,5 åriga barnbarn skulle komma när som helst så vad gör man, där kunde den ju inte ligga?!
Först fram med kameran för att bevisa att den varit här och sedan in och hämta stövlarna och så nöp jag en sopkvast som stod mot väggen utanför.....
Pillade lite försiktigt på monstret och fick till en ytters liten och fjuttig sving ivägare med ormen på toppen.
Tårarna rann utan att jag grät och kroppen pumpade runt adrenalin (om den nu gör det) för jag vart så orädd, galen och modig så jag trodde knappt mig själv!!
Nytt tag i två olika omgångar och sedan fick jag till en sving som skickade den en bra bit upp i skogen!
Om den blev skadad eller inte har jag ingen aning om och struntar i det gör jag också -att jag överhuvudtaget lyckades med att göra någonting istället för att stänga dörren och ställa mig på köksbordet och vänta tills någon kom hem är så otroligt så jag fattar ingenting!
Tror helt enkelt det var så här, Elliot var på väg och han vill ju inget annat än att spring runt barfota på gräsmattan och ska så också få göra, och är man dum nog som orm att just då besöka en galen farmor med kvastskaft så får man skylla sig själv!;)
Hoppas för allt i världen att den inte återkommer för då.....
PS. med tanke på att det är väldigt glest mellan inläggen här, vilket jag ber om ursäkt för, så är ni hjärtligt välkomna att kika in på Min Lilla Skrubb istället:)
Ha dé!
